Den 31 januari. 

 Här kommer den 3:e och sista "listan" om tränare som betytt mycket för svensk hockeys utveckling. I tidigare listor (se de två senaste blogarna) har följande namn presenterats: Kabben Berglund, Arne Strömberg, Tommy Sandlin, Leffe Boork, Sture Andersson och Conny Evensson.
   Som jag nämnde i min första lista så är det ingen rangordning av namnen. Kriteriet för mig har varit subjektivt och att jag "kan" respektive namn.
   Men det är klart, måste jag rangordna så blir Arne Strömberg för mig den som betytt mest för svensk hockey. Han byggde under 60 och 70-tal den moderna hockeyn i Sverige.

Min sista lista blir en "bubbel-lista". Alltså tränare som lyckats och gjort avtryck i svensk hockey, men ändå inte på "Arne Strömberg" nivå. Så håll till godo. Jag blandar och ger.

Konstellationen Lasse Falk/Putte Carlsson i Djurgården var kontroversiella. Speciellt Falk blev ju kritiserad för sin "dö-grävar-hockey". Ett strikt 1-3-1 system där defensiven var i förarsätet. SIFs ordförande Rickard Fagerlund menade  på sin tid att Falk var både en fara och katastrof för svensk hockey. Som ett understatement kan man säga att herrar Falk/Carlsson hellre vann med 2-1 än 7-6...

Men herregud vilka framgångar de nådde. 3 raka SM-Guld med DIF mellan 1989-91 säger väl det mesta. Man kan tycka vad man vill om tränarparet - men de stod för något !. De hade en ide´ om hur hockey ska spelas, vilket de genomförde konsekvent.

Sedan vill jag påstå att Falk/Putte har få övermän historiskt sett i den svenska tränarkåren (om någon) då det gäller att snabbt analysera en match och se de taktiska dimensionerna. Ursäkta mig Fagerlund, du får tycka vad du vill. Men ingen kan ta ifrån Lasse Falk och Putte Carlsson deras hockeykunskaper.

Tommy Boustedt
Han var med i svängen kring Falk/Putte i DIF när de vann sina SM-Guld. Ingick i DIFs tränarorganisationen. Sedemera även tränare i Vita Hästen, Linköping och Frölunda. Numera är Tommy utvecklingschef på Svenska Hockeyförbundet. Det är i det ämbetet han verkligen varit storstilad ! Hans jobb där de sista 6-7 åren har varit ovärdeligt för svensk hockey. Tommy är definitivt en som ska hedras till att Sverige numera slåss om guldet i J20 VM. Han har ifrån förbundshåll lyckats förträffligt med att förmedla ut nya rön och kunskaper till klubbarna.  

Hans "Virus" Lindberg
Jag hade Virus som tränare i Björklöven säsongen 1975-76. Då var han nyutexaminerad från GIH. Duktig tränare ! Blev senare förbundskapten för Tre Kronor. Han ledde bl. a. landslaget i Canada Cup 1976. Turneringen där Börje Salming fick en stående ovation i Toronto. Virus vann även SM-Guld med Björklöven 1987.

Virus var en föregångare. Modern. Kunnig. Tyvärr för svensk hockey tillbringade han många år i Schweiz. Slutade för tidigt på Elitnivå. Enligt mitt tycke en som skulle kunnat bidra med mycket mera till svensk hockey. Men det kanske inte är för sent än...?

Utlandssvenskar
Det är rätt många förutom Virus. Hardy Nilsson, Dan Hobe´r, John Slettvoll m. fl. Alla dessa är personligheter som oftast framgångsrikt gått sina egna vägar men samtidigt lämnat något efter sig i de klubbar och förbund de verkat.

Vad det gäller utlänska tränare som verkat i Sverige genom åren så är det antalet få. Borde kanske ha varit flera med tanke på att mångfald och oliktänkande oftast är utvecklande. Den mest framgångsrike import-tränare vi haft är finnen Timo Lahtinen. Han vann SM-Guld med Malmö både 1992 och 94. Europacupen 93. Han vann även SM-Guld med Södertälje 1985.

Den senaste utlänske förbundskapten vi har haft är Billy Harris. Han ledde Tre Kronor i OS 1972 i Sapporo. Höga förväntningar innan som förbyttes i besvikelse.

Slettvoll och "kriget" i Skellefteå
Avlutningsvis vill jag nämna John Slettvoll och en episod när han tränade Skellefteå AIK i början av 80-talet. Detta har inte så mycket att göra med svensk hockeys utveckling. Mera en historiskt episod.

John var ny tränare i SAIK. Det gick trögt hela hösten. John hade ändrat på mycket utifrån SAIKs traditionella sätt att spela hockey. SAIK torskade mest hela tiden och halkade allt längre ned i tabellen. Supportrarna var rasande. Varför i helvete hade man anställt en tränare från lokalkonkurrenten Björklöven !?. Media gnällde. Insändarna haglade i lokalpressen.

John fick framförallt hård kritik av dåvarande Norra Västerbottens sportchef Åke "Fotrex" Forsberg. Hans budskap var tydligt. Han skrev bl. a i sin kritik mot Slettvoll. "Må röda mattan rullas ut varhelst denne supertränare (Slettvoll) skrider fram. I varje fall till den dag någon kommer på den goda ide´n (som i Umeå) att köra karl´n ut ur stan. Detta kom Fotrex att få äta upp... 

Kritiken från Fotrex mot Slettvoll var svidande hela hösten tills den dag då John Slettvoll själv skrev en insändare till "Norran". En insändare där han starkt bemötte Fotrexs kritik. Nedan kommer ett utdrag av Johns bemötande till Fotrexs kritik - vilket inte var nådigt. Dagens jornalistisk kan varav tuff. Men vad tycks om följande dräpa från Slettvoll i svaromål till Åke Forsberg, för snart 30 år sedan !?

Du store allsmäktige herre, som lyckligtvis tilhör de färre.
Du är och förblir en tragisk figur.
Fångad du sitter - i egen bur

Många har du under åren kränkt.
Du säger, "på detta har jag ej tänkt".
Nej, intellektet är inte alla förunnat.
En del har vår herre helt försummat.

Ta dig i spegeln en titt, där strålar dumhetens blick.
Du är en pajasfigur, en apa som klättrar i sin bur.

Ditt enfaldiga eko tar aldrig slut.
Du gapar ständigt ur din svarta trut.
Detta är dock slutet på en dialog,
nu stundar enbart dårens monolog. 

Ja, så pågick Johns insändare mycket längre. Man kan konstatera att John skulle kunnat bli en förträfflig poet om han inte valt att bli en framgångsrik hockeytränare.

Vad hände sedan ? Jo, SAIK repade sig och fick en god säsongsavslutning. Fotrex fick sluta som sportchef och hamnade på en annan avdelning på tidningen. Vad jag vet så är denna händelse enda gången en hockey-tränare "vunnit" mot en sportjournalist.

Gunnar Svensson