Den 2 augusti  -11

Fotbollsallsvenskan är åter i blåsväder. I Malmö har man under kort tid varit tvungen att bryta två matcher. En supporter stormade in på planen för ett par veckor sedan för att "göra upp" med motståndarnas målvakt. I lördags bröts matchen MFF - Djurgården efter man slängt in s. k. knallskott på planen.

Naturligtvis oacceptabelt. Men det tycks inte fotbollen hålla med om. För man har inte åtgärdat problemet - trots att det pågått i cirka 30 år !!! Därför är det frapperande att höra röster efter varje incident, typ.
-Jag är chockad.
-Hur kunde detta hända ?
-Detta måste vi ta tag i. Så här kan det inte fortsätta.

Ingen nyhet
Precis som om varje senaste händelse vore en nyhet. Det var även en "nyhet" och alla var "chockade" när "Terror-Tommy" rusade in på Stockholms Stadion och hoppade på domaren Anders Frisk bakifrån. Det är 16 år sedan ! Bara som ett exempel av 100-tals.

Än en gång. Huliganismen har pågått i 30 år i Sverige. Framförallt inom fotbollen, och i synnerhet i storstäderna. Man har inte fått bukt med det. Snarare tvärtom. Speciellt eskalerar bråk och skadegörelse i stadskärnorna i samband med match. Problemet har debatterats i alla möjliga forum i massor med år. Psykologer, beteendevetare och alla möjliga instanser och experter har gett sin syn på lösning - speciellt förebyggande åtgärder. Men hitills har allt slutat med ett "jasså". Mycket prat och ingen verkstad.

Även hockeyn drabbad
Hockeyn har heller inte varit befriad från eländet. Redan i mitten av 80-talet när jag tränade Djurgården var inte supporterklubbarna "Blue Saints (DIF) och "Black Army" (AIK) att leka med. Men i stort sett har det varit lugnt inom hockeyn de senaste 20 åren. Tills förra säsongen när AIK var tillbaka i Elitserien...vem minns inte ena derbyt i Globen mot Djurgården...

Flathet och naivitet
Under 30 år har man alltså inte löst problemet huliganism. Nu är det år 2011. 70-talets hejaramsa "heja grabbar friskt humör" är utbytt mot "hata, hata, hata". Svenskt samhälle är inte längre en "röd stuga med vita knutar". Men ändå råder flathet och naiv tro att "samtal" med dräggen" ska hjälpa. Det har provats i absurdum utan framgång. Ovanpå detta så är det ytterst få rötägg i sammanhanget som verkligen vill jävlas. Men ändå är det en ringa mängd som identifieras och ställs inför skranket.

Hårdare straff
Sverige får vakna upp ur den präktigt blåögda "mellan-mjölks-världen" innan vi har ett mord på läktaren eller på planen. Så här långt har huliganerna bara skrattat och gjort narr av myndigheter eller klubbarnas tappra försök till säkerhet. Att spelarstrejk eller inställda omgångar skulle vara någon "medicin" är som att tro på tomten. Det biter inte ett skvatt på huliganer. Deras svansföring blir bara högre.

Det finns bara en medicin. Straffa de skyldiga individerna hårt. Annars fortlöper eländet. Dialog i all ära. Men mot dessa element hjälper det bevisligen inte. Det enda som hjälper är hårda straff och konsekvenser som avskräcker. Men så länge alla aktörer (myndigheter, förbund, klubbar etc) inte förmår samarbeta och hitta rätta "verktyger" för att komma åt de skyldiga, så kommer problemen att kvarstå.

Ingen domare
Huliganerna spelar en "match" utan domare. De får springa offside eller tillgripa vilka ojustheter som helst utan avblåsning eller utvisning. Möjligen får de ett gult kort som de bara hånflinar åt.

Med tanke på inledningen av denna blogg. Kom ihåg vad som kommer att sägas efter nästa avbrutna match eller våldshandling, nämligen "jag är chockad".

Efter 30 år råder fortfarande devisen "hundarna skäller men karavanen rullar vidare".

Gunnar Svensson

Den 26 juli  -11

Hockeysäsongen står i startblocken. Snart startar försäsongen på is. I vanlig ordning kommer den att präglas av "vi har aldrig tränat så mycket och så bra" eller "vi är bättre och starkare än någonsin".
Jag har bara en stilla undran.Varför tänkte man inte på det inför förra säsongen...? Speciellt de klubbar som har kvar samma ledare.

Nåväl, det är sommar i Sverige. Vår nationella hockey ligger bokstavligen nere. Man har stängt butiken. Jag ställer mig bara frågan - varför ? Vill inte svensk hockey marknadsföra sig året runt ? Är det för jobbigt ?

Vi ska inte överföra allt ifrån NHL. Det funkar inte. Men en sak måste vi lära oss av NHL. Nämligen deras förmåga att sälja sin produkt 12 månader om året. Dom har ett antal traditionella inslag varje sommar som har enorm genomslagskraft. Jag tänker på Draften vid Midsommar. Som det före och efter analyseras om i molikyler. NHL-Galan där alla individuella priser delas ut i bästa Oscars-miljö. Free Agency market från 1 juli som slukar stor uppmärksamhet. Stanley Cup bucklan som åker världen runt under pompa och ståt. etc etc.

Bristfälligt i Sverige
Här i Sverige har vi ingen marknadsförings-strategi för hockeyn under sommaren. En del tappra försök görs från vissa klubbar. Men i det stora hela lyser energi och initiativ med sin frånvaro. Media ägnar visst utrymme åt den s. k. "silly season". Men dessa spekulationer kring spelarövergångar har tenderat att bli både oseriös och pinsam.

Däremot har Skellefteå AIK gått i bräschen med att göra en happening av ispremiären - bra ! Det kommer 4 - 5 000 för att se en träning. Varför satsar inte alla klubbar på det ? Här i Malmö fick man inte ens komma in i Arenan när Redhawks körde sitt första ispass ifjol.

Gör det gemensamt
Varför inte fastställa ett gemensamt datum (i början av aug) där alla Elit och Allsvenska klubbar försöker överträffa sina arrangemang i samband med första isträningen. Gör det till en årlig återkommande tradition.

Jag tycker det är hög tid att man ifrån centralt håll (Ligan, Allsvenskan och Förbundet) tillsammans utarbetar en marknadsföringsplan under perioden april-juli. Vi behöver åtminstone 2-3 återkommande evenemang under sommarhalvåret.

Canada och USA dominerar importer
Låt oss kasta oss över lite statistik - från vilka länder kommer de utlänska spelarna ifrån, i de olika ligorna i Europa. Vi kan konstatera att det är kraftig nordamerikansk dominans. Inte så mycket i Sverige eftersom vi har en regel som säger att varje klubb får ha "max 2 icke EU spelare". De flesta svenska klubbar som utnyttjar dessa två platser väljer emellertid nordamerikaner. Mycket därför att knappt en enda ryss (också icke EU) har spelat i Sverige de senaste åren.

Apropå dominansen från USA och Canada. Låt oss borra in oss i Tysklands högsta liga, DEL. Där kan vi snacka om nordamerikanska importer i överflöd. Läs följande siffror.
DEL innehåller 14 klubbar. Varje klubb får använda 10 importer per säsong. Totalt alltså 140 jobb. Av dessa utnyttjades 136 förra säsongen. Fördelningen var enligt följande:

113  Nordamerikaner.
  11  Tjecker/Slovaker
    4  Svenskar (Alavaara, Ejdepalm, Eriksson och Åkerman)
    3  Ukraina/Vitryssland
    2  Norrmän
    1  Dansk
    1  Fransman
    1  Polack

I slutet av 90-talet spelade 25-30 svenskar i DEL. Förra säsongen var alltså siffran 4. Anmärkningsvärt.
En anledning till nuvarande nordamerikansk dominans är att av 14 coacher förra säsongen i DEL så var 9 canadensare. Så även bland coacherna har Canada/USA majoritet.
Utvecklas tysk hockey av denna likriktning av importer ? Svar Nej.

Avslutningsvis
Läste du ingressen i denna blogg ? Bra. Då vill jag bara meddela att denna blogg har aldrig varit bättre tränad och taggad inför någon tidigare säsong !

Gunnar Svensson

Den 22 mars  -11

Här kommer synpunkter på utbrytningen från den svenska Elitserien. Coachernas icke kontroll över situationen och dessa förbaskade ej trovärdiga frosklers som sägs innan match. Håll till godo !

7:e och avgörande Kvartsfinal mellan Luleå-Djurgården förra helgen. Robin Jonsson skjuter 3-2 till Luleå i sudden. Coop Arena i Luleå kokar. Hallelulja ! Kan det bli bättre för hemmafansen !? Rivaliteten att "lapparna" från norr slagit dessa "jävla 08:or". Vad som möjligen kan slå det scenariot är holmgången i kommande Semifinal mellan Luleå-Skellefteå. Tala om hett derby i norr !

Jag ställer mig bara frågan - hur tänker de som drivit frågan om att skrota Elitserien och bilda en "egen liga". Är de  i sina sinnes fulla bruk ? I deras värld skulle alltså Luleå i kvarten ha mött Nezzzkeleminaus (kan varken stava eller uttala namnen på många av de ryska klubbarna) för att i semin mött Vålerenga från Norge. Ni hör ju själva.

Jag säger som damen i Bingolotto. Hon som inte var nöjd med att ha vunnit en badhandduk och lite badsalt "hur kul är det här".

Kräver chefsskap och samordning
Tränarnas roll i Elitserien har de senaste åren förändrats. Numera har headcoachen en stab av specialister omkring sig. 1-2 asscoacher, målvaktstränare, backtränare, fystränare, psykologer, videocoach m. fl. Jag har inget emot specialister, tvärtom. Men Chefen (huvudtränaren) får inte frånta sig det yttersta ansvaret och samordningen mellan alla specialister. Annars blir han offer för omständigheterna. För det är ju inte fystränaren som får bära hundhuvudet i december när laget ligger sist i tabellen...
Som headcoach i dagens Elitserie krävs betydligt mera kompetens än för bara 10-15 år sedan. Om du i den rollen vill ha många specialister så måste vederbörande samtidigt ta till sig rollen som "stabs-chef". Bl. a. att ange en tydlig rollfördelning. 

Vad jag menar är att utvecklingen har börjat att skena ifrån huvudtränaren. Uppdraget är inte längre bara att blåsa igång en träning. Det krävs betydligt mera arbete än så. I min värld så måste också tränaren hela tiden uppdatera sig i de områden han har delegerat. Ta kontroll. Vara med på banan. Annars kan han inte föra dialog eller argumentera med t. ex. fystränaren. Förmår han inte det blir det inte bra varken för honom själv eller spelarna.

Frosklers och snömos
Det tycks ha blivit en tävling i att "måste tro på själv" innan match. Frosklers och ytligheter står som spön i backen under intervjuver innan matchen. Spelare och ledare försöker hitta positiva vinklar i allt. Det blir bara pinsamt. Trovärdigheten undergrävs. Visar bara på falskt och ytligt självförtroende.

De som har ett inre självförtroende behöver inte spela något falskspel. De beskriver kommande match med både ödmjukhet och balans.

Avslutningsvis i dessa Play-off och Kvalserie tider; "Livet är bara en plats man tillbringar mellan matcherna".

Gunnar Svensson

Den 7 oktober  -10

Svensk medias syn på NHL och vår egen Elitserie pendlar mellan himmel och helvete. Firade nyblivna svenska NHL-spelare i våras borde nu snabbt som fan åka hem till Sverige. Jag har själv heller ingenting emot om Elitserien förstärks. Men låt oss balansera frågan lite utifrån ett verklighets-perspektiv. Vad som är möjligt och inte.

Som sagt - när en svensk spelare i våras skrev på sitt första NHL-avtal så sköt media upp saluterande  raketer. "Pojkdrömmen är uppnådd ! Han är mångmiljonär över en natt etc". Knappt ett ord om vilka förutsättningar kontraktet innebär. Bl. a. att han måste faktiskt kvalificera sig för spel i NHL. Att det är ett 2-vägs kontrakt, vilket innebär en hygglig Elitserielön för spela i farmarligans AHL. Nä, på med stora trumman - fantastisko !

Nu vinklas det annorlunda
Nu i början av oktober är det annat ljud i källan. 30-talet svenska spelare har nämligen fått beskedet att de ska börja säsongen i AHL och s. k. farmarhockey. Nu ska dessa hem till Svedala fortast möjligt. NHL klubbarna har helt plötsligt blivit stygga. De har inte förstått sitt eget bästa.
Låt oss titta in i verkligheten. Det är inte så enkelt att en spelare snabbt som fan kan bryta sitt avtal och dra hem bara för att han hamnat i AHL. Det finns spelare som har en klausul som gör att de kan bryta kontraktet och åka hem till Sverige - men de flesta har inte det. De sitter på ett kontrakt med NHL klubben, punkt slut. De kan inte bryta ett avtal och åka hem hur som helst. Så det är inte så enkelt som media vill göra gällande. Vill inte NHL klubben bryta avtalet kan spelaren glömma spel i Sverige. Återkommer till detta.

Tydliga spelregler
När spelaren skriver på sitt NHL avtal vet han vad som gäller. Han måste kvalificera sig via Training-Camp för NHL klubben. Duger han inte blir det AHL, simple as that. Han vet att han inte är kvar på morsans gata. Att han åker till en annan kultur och i många områden en annan syn på hockey. Han har ej heller skrivit på NHL avtalet under pistolhot. Det är spelaren i slutändan som bestämmer om han ska signera eller ej. Bara för att han är draftad så är han inte tvingad att skriva på. Det bestämmer han själv. Känner spelaren sig inte mogen har han all rätt att stanna i Sverige.

Två-års regeln
30-talet svenska spelare har den senaste veckan alltså blivit nedskickade till AHL. Då kan vi konstatera att många av dom har åkt över för tidigt. Om de nu inte har haft AHL som ett delmål. Men det är inte många. En anledning till att de åkt över för tidigt stavas 2-års regeln. Alltså en regel som säger att en NHL klubb har två år på sig att signera en spelare efter det att dom draftat honom. Om ej så sker tappar de rättigheterna till spelaren. Den här regeln tillkom 2004 efter NHL lock-outen. I min värld är den negativ för alla parter. Tidigare behöll NHL klubben rättigheterna for ever. Då hetsades inte spelarna att komma över för tidigt.

Signing-bonus
När en spelare skriver på ett rookie-kontrakt erhåller han 10 procent av sin avtalade NHL-lön som signing-bonus under sommaren. Alltså en förskottsbetalning innan säsongen startat. Så är reglerna.
Tillbaka lite till inledning av bloggen - att media skriker ut att spelaren ska hem snabbast möjligt. Vi tar en ny svensk NHL spelare ur mängden som exempel. Han har blivit nedskickad till AHL. Han har ingen klausul för spel i Sverige. Han har fått sin förskotts-betalning utbetald, som i många fall är 5-600 000 kr. Varför skulle NHL klubben med den bakgrunden "ge upp" på honom i början av oktober ? Skulle spelaren "dra hem" ändå så blir det problem. Fråga Samuel Pålsson vad som hände när han drog hem för 5-6 år sedan. Eller Dick Axelsson ifjol.
Så sensmoralen till media blir - verklighet och önskningar går inte alltid hand i hand.

Gunnar Svensson 

Den 14 september  -10

Denna vecka är en höjdare för svenska folket. De högsta hockeyserierna har seriepremiär. På lördag ska vi rösta om vilka som ska styra Sverige de närmaste fyra åren. Så med andra ord - nu händer det grejor !

Har ni tänkt på att det finns likheter mellan hockeytränare och politiker ? Vad jag tänker på är att ingen har fel. Alla har rätt. Är det någon som någonsin hört/läst om en hockeytränare med självkritik ? Då menar jag inte efter någon enskild match där tränaren kan ta på sig förlusten. Nä, jag menar efter en radda av förluster där allt gått i baklås. När hör vi en tränare i det läget säga "jag kan bara konstatera att jag gett laget fel inriktning". Men den självinstikten ligger inte i en hockeytränares natur. Med distans till det så kan jag bara gå till mig själv som tränare under 80-talet. Jag hade heller inte fel... Trots förluster...

Allt positivt under försäsong
Under hockeyns försäsong är allt så jävla trevligt och positivt. En förlust kommenteras med "en nyttig väckarklocka, bra att vi har något att jobba på". En vinst är lika med "nyttigt att vinna matcher, vi bevisade ikväll att vi är på rätt väg". De som underpresterade förra säsongen säger innan seriestart "tack vare förra säsongen är vi nu väldigt revanchsugna". Alla har tränat mera och bättre än någonsin. Alla nya tränare har ett antal universialmedel...Fan tro´t. 

Politiker än värre
Det är ingen skillnad på politiker i ämnet självkritik. Ännu värre. Under valrörelsen har alla partier predikat om sina Guds Gåvor till svenska folket. Om de blir ställda mot väggen av en skicklig utfrågare under så svarar de inte på frågan. Istället ställer de en egen fråga - som de själva svarar på. Kalla det maktfullkomlighet eller ett skickligt sätt att handskas med media. Välj själva.

Ingen har förlorat
I detta ämne om självkritik är det intressant att följa intervjuverna under val-natten när resultatet är klart och påtagligt. Oavsett resultat så har ingen förlorat. Alla är vinnare. Det parti som gjort det sämsta valet på 25-30 år vill ändå påskina att "i just den frågan vann vi framgång". Eller i bortförklaringarnas afton så berodde det på "soffliggarna".

Sensmoral
Missförstå mig rätt. Jag är inte ute after att såga någon enskild hockeytränare. Men jag upplever en tendens där klarspråk och självkritik (som är klädsam och respektingivande) är som bortflugen. För mig är ytlig "positivism" bara barnslig och icke trovärdig. Underskatta inte läsare, lyssnare eller tittare. Våga säga som det är även i de ögonblick det inte alls funkar. Det kanske är vägen till en vändning. Froskler har vi fått nog av.

Landstingsdebatt
Som avslutning bjuder jag på en talande bild av politikers brist av klarspråk.
-Du Andersson, vad sa du på landstingsdebatten igår ?
-Jag sa faktiskt ingenting.
-Nä, det förstår jag. Men hur la du orden ?

Gunnar Svensson

Den 27 juni  -10

Fotboll är en världssport. Som enskild idrott är dess VM jordklotets största idotts-evenemang. Men är fotbollen trovärdig ? Fan tro´t. Fotbollen är nämligen en sport där fusk (filmningar) är fullt accepterad. Det är en del av spelet och inget styrande organ tycks vilja beivra eländet.

Fair-Play och Respekt är två ord som inte tycks ingå i världsfotbollens vokabulär. Tvärtom, det är t o m hedersvärt och "taktiskt riktigt" att fuska. Filmningar står som spön i backen ! Ofoget har pågått i 30-40 år och tycks bara öka. När Glenn Strömberg filmade till sig en straff i landslaget på Råsunda för snart 20 år sedan blev han hudflängd av både media och svenska folket. Idag skulle han förmodligen vara "hjälte". Vart fan är vi på väg med etik och moral ?

Personlig bojkott
Som vän av ordning och fairplay har jag gjort en personlig bojkott. Jag ser aldrig en fotbollslandskamp där länder som Italien, Spanien, Portugal, Grekland, Serbien m. fl. ingår. Bojkotten innefattar även deras inhemska ligor. Om det sedan påverkar de större TV-bolagens tittarsiffror vet jag inte...Men jag vägrar att se vuxna karlar bete sig som barnungar. Nä, då ser jag hellre Stoke - Wolverhampton med en massa "träben". För där är det tack och lov fortfarande  hedersvärt att stå på benen i trånga situationer.

Filmningar är accepterat
Med all rätt stängs spelare av för doping inom fotbollen. Klubbar flyttas ned in seriesystemet om inte ekonomin är i balans. Men en uppenbar filmning som leder till straffspark och därmed seger i en viktig match (med miljoner Euro i potten) är fullt accepterat. Jag skriver accepterat. För Blatter (Fifa) och Platteni (Uefa) har aldrig satt ned foten i ämnet filmningar. Har vår egen förbundsordförande Lagrell tagit avstånd ? Nä, knappast. Lagrell är t o m så "modern" att han veckorna innan rådande fotbolls-VM uttalade sig att "målkameror är inget för fotbollen". Tjena. har inte karl´n nå´n koll !? Jag tror på fullaste allvar att Lagrell inte har en "aaaning om" (Hasse Alfredssons sketch) att målkameror är en fungerande självklarhet inom hockeyn. Men varför ska fotbollen som "världssport" bry sig om/lära av andra sporter...

Kvällspressen tiger
Fotbollsjournalister i svensk kvällspress vill inte ens diskutera fotbollens utbredda fusk och filmningar. För det vore ju att såga på den gren de själva sitter på - att spela poker med sitt eget levebröd. Det finns emellertid undantag. Men då får vi vända oss till journalister som behärskar flera sporter än bara fotboll. Tänker bl. a. på Smålandspostens Daniel Enestubbe. Han skrev en lysande blogg i Smp i ämnet filmningar förra veckan. Flera Enestubbar i dagspressen !

En gammal nyhet
Delar av media är "chockade" över de filmningar som förekommer i Sydafrika. Nybörjar-journalister beskriver ofoget som en "nyhet", trots att det pågått i all modern tid. Anledningen till "nyheten" är att filmningar och tröjdragningar blir synade i lupp i de större mästerskapen eftersom det finns 48 (typ) repriskameror. Inget kommer undan oss TV-tittare. Men det tycks inte Ronaldho och grabbarna bry sig om. De slänger sig ändå vid minsta "handpåläggning".Men det bryr sig inte Fifa om. Tala om strutsen och sanden.

Bestraffa i efterhand
Förekommer filmningar inom hockeyn ? Jodå, "vi" är inte befriade från det. Förstärkta fall har ökat de senaste åren. Men det finns en liga som tagit krafttag mot filmingar - NHL. Vilket medfört att de inte har några större problem med fusket.
Anledning stavas till stor del att spelare granskas och blir avstängda i efterhand. Plus böter. Utan pardon ! Inte nog med det. Den spelare som blivit bestraffad för filming får även ett foto på sig själv utskickat till alla 30 NHL klubbars omklädningsrum. "Häng och skäms" skulle man kunna kalla det. Men uppenbarligen har straff i efterhand haft avskräckande effekt. 

Fotbollen är stock-konservativ
Skulle avstängningar och böter i efterhand vara en medicin mot filmningar inom fotbollen ? Svar Ja. Kommer Fifa/Uefa att vilja bestraffa spelare i efterhand ? Svar Nej. För varför skulle dom förespråka det när man t. ex. är ointresserad av självklarheter som målkameror - trots att vi kommit fram till år 2010. Tror ni att England och Lampard tycker att målkameror vore en god ide´efter kvällens torsk mot Tyskland...

Fotbollens ledord konservatism och tradition gör stt de själva långsiktligt skjuter sig i foten. Definitivt i de länder där andra sporter jämbördigt konkurrerar om utrymmet. Så vi hockeyälskare i Sverige kan jubla. Låt fotbollen slå knut på sig själv.

Gunnar Svensson

Den 22 juni  -10

Petri Liimatainen (gamle landslagsbacken) har gjort ett special-arbete, i samband med Förbundets Elittränarutbildning, på vad som händer när ett lag tar ut målvakten.
Han har samlat statistik/fakta från Elitserien 09 - 10. Här följer ett utdrag från hans arbete.

Totalt spelades 330 matcher i Elitserien under 09 - 10. 197 gånger av dessa matcher har lagen tagit ut målvakten.

Av dessa 197 gånger sköts totalt 98 mål, framåt som bakåt.

Av dessa 98 mål sköts 43 mål (43, 9 %) "framåt". Resterande 55 mål tillkom i tom kasse.

Dessa siffror är ganska anmärkningsvärda. Speciellt siffran 43 mål framåt. Myten om att det sällan blir mål framåt när man tar ut målvakten stämmer inte, när fakta synas från Elitserien 09 - 10.

Vidare;

Målstatistik från Elitserien 09 - 10
Antal mål:                            1783
Mål i powerplay:                  518
Mål med extra spelare:      98

Gunnar Svensson

Den 27 februari  2010

Mycket klagande på svensk hockey i dessa OS tider. Detta eftersom varken herrarna eller damerna rosade marknaden i Vancouver. Men som vän av ordning kommer jag här med konstruktiva förslag till förbättring för vår seniorhockey.
  Mina förslag är att vi börjar träna på viktiga spelmoment som idag nonchaleras. Håll till godo.

Forechecking
Det finns säkert klubbar som tränar forechecking. Vilken strategi man vill ha. Hur man assisterar varanndra i återvinnande av pucken högt upp i banan - men det är på tok för få som gör det ! Därmed missar vi ett fartfyllt och aggresivt moment i träningen. Istället prioriteras tempolågt styrspel. Utan träning i forechecking tappar vi fart och även instinkt i det övriga spelet.

Spelet runt målen
Efter en torsk säger ofta tränaren "vi var inte tillräckligt bra runt båda målen". Förmodligen en riktig analys. Men går man hem och tränar på det ??? Jag menar i form av specifika övningar offensivt och defensivt runt målen. Hur en back ska agera framför eget mål. Samspelet med målvakten etc. Övningar med samspel i offensiv bemärkelse framför motståndarmålet etc.

Tekningar
"Vinner man tekningarna vinner man matchen". En gammal devis som håller. Men vi tränar inte på detta viktiga moment  ! Då menar jag specifik träning. Att tränarna utbildar och vägleder sina tekare via analys och isolerade övningar. Tips, råd, DVD och uppföljning. Har man som tränare mindre kunskap i ämnet så får man läsa på. Ett rimligt krav.

Tacklingar
Samma här. Vi tränar och utbildar inte på hur man tacklar och vinner närkamper rent tekniskt. Balans. Hur man kommer ut med pucken etc. Visst, tacklingar och närkamper ingår i många övningar under ispasset. Men det förekommer ringa instruktion i ämnet. Många seniortränare skyddar sig med att "det ska dom ha lärt sig som juniorer". Men så enkelt är det inte.

Nyttjandet av sargen
Då menar jag i offensiv bemärkelse. I hur många övningar används sargen som en del av passningen ? Jag tror det är på tok för sällan. 

Fart !!!
Varför tillåts burskydd i tid och otid !!!??? Tala om att sätta stopp för svensk hockeys utveckling. Bekvämt, temponedsättande, håller oss tillbaka i utvecklingen, ett elände för åskådarna m. m.- skulle förbjudas !!! Detta ofog är i slutändan en ledarfråga. Förresten, hur många burskydd tog Canada i kvarten mot Ryssland... ?

Utnyttja SIFs material även som senior
Från centralt håll (Svenska ishockeyförbundet, SIF) har man begripit. Därför har man producerat mängder av utbildningsmaterial i ovanstående nämnda spelmoment som i första hand vänder sig mot juniortränare. Men hur många seniortränare i Sverige har tagit till sig dessa ?

OS. "Surt sa räven".
Lite om OS-hockeyn. Tyvärr misslyckades Tre Kronor. Surt. En framgång för landslaget betyder nämligen väldigt mycket för den nationella hockeyn. Ta fotbollslandslagets brons i VM 1994 som exempel. Det var startskottet till en enorm publikökning i fotbolls-Allsvenskan.

Elitserien här hemma har under OS:et fått klä skott över att det är en "långsam" Liga. Jag är beredd att hålla med i vissa stycken - bl, a, för många temponeddragande inslag av burskydd etc.

Men faktum är att i det svenska OS-laget var det endast Peter Forsberg som spelade "ordinarie". Magnus Johansson fick sparsamt med istid. Alla övriga spelare kom från NHL...världens snabbaste Liga...Samtidigt kan man konstarera att MoDos och Norges Zaccarello Aasen fick mycket beröm för sin fart under OS...

Så visst kan man ha synpunkter om den svenska Elitserien. Men den medverkande inte till misslyckandet i OS.

Damkronorna
För det första, jag har ingenting emot damhockey. Tvärtom. Dom tillhör och breddar sporten. Men att glappet till USA och Canada skulle bero på resurser är ju bullshit ! Hallå, damkronorna har en budget på nästan 9 miljoner under OS- säsongen ! En summa som varken Tre Kronor eller J20 landslaget kan stava till. Dom har under denna OS-säsong varit samlade 120 dagar inför turneringen. Varit på läger och turneringar i Nordamerika i 6-7 veckor.

Damkronorna tränar lika mycket som ett herrlag i svensk Elitserie. Så det är inte här problemet ligger. SOK får pumpa in hur mycket pengar som helst. Men så länge man inte har en fungerande vardag (hos klubbarna) så fungerar det inte. Simple as that.
 
Om SOK tror att de kan driva nå´t damlandslag som ett klubblag så förlorar vi nästa OS mot Canada med 22-1. Långsiktligt så måste svensk damhockey få en fungerande klubbhockey. Tyvärr tar det förmodligen lång tid. 

Ha det så bra.

Gunnar Svensson

Den 15 januari  -10

För 8:e gången i rad var jag på plats och såg ett J20 VM live. Denna gången i Canada. Provinsen Saskatschewan var värd. Närmare bestämt i städerna Regina och Saskatoon.
  Småkronorna kom hem med ett brons. Godkänt...? Som helhet, svar Ja. De spelade totalt 6 matcher och vann 5 med marginal. Men visst, torsk i semin mot USA...surt sa räven.

Semiförlusten mot USA kändes lite grann som Final-förlusten mot Canada ifjol. Vi kommer inte riktigt in i matchen. Faller på eget grepp. Det var hackigt och mekaniskt. Ingen vitalitet över spelet. Långa avstånd mellan backar och forwards. Fick inte igång något lagspel och ej heller någon trygghet i spelet. Än så länge har vi inte förmått att ta det allra sista steget för att besegra nordamarikanerna på deras egen rink. Vilket bör leda till en djupgående analys från ledare och spelare (kanske även en del utomstående) för att inte gå i "fällan" en tredje gång.

Men samtidigt, kom ihåg att J20 landslaget nu vunnit medaljer tre i år i följd. Kunde vi ana det för 4-5 år sedan ? Det har hänt mycket med svensk juniorhockey de senaste åren. 

Sverige mest talangfulla
Jag satt med ett gäng NHL-scouter och hockeymänniskor innan semifinalerna. Vi tog fram trupperna från toppnationerna i VM:et. Ställde oss frågan "vilken nation kommer att ha flest ordinarie NHL-spelare om 3 år ?" Vi var rörande överens om att det var Sverige. Förmodligen 8-10 spelare. Vi trodde t. ex. inte att Canada skulle ha flera än 5-6 spelare.

Så talangmässigt hade vi det bästa laget. Men vi har fortfarande ett steg att ta för att slå USA eller Canada i avgörande matcher. Men med god analys från detta VM finns chansen nästa år i Buffalo.

Kortisar från JVM
Canada vann inte på isen. Men de vann VM i att sälja 50-50 lotter. Kan ni gissa vad försäljningssumman i 50-50 lotteriet i arenan var på i Finalmatchen Canada-USA ? Nästan 2 miljoner svenska kronor ! Hälften till en lycklig vinnare ! Har ni hört ! Gott försäljningstricks var att på jumbotronen (och på alla försäljningsställen) visades hela tiden hur mycket potten växte.

Finalmatchen Canada-USA 5-6 OT. En av de bästa hockeymatcher jag har sett (och jag har sett hockey i drygt 40 år). 63 minuters intensiv kamp och spel. Ingen "svacka" i matchen. Nästan alla anfall avslutades på mål i första vågen. Pucken spelades hela tiden framåt. Ordet burskydd fanns inte i vokabulären hos spelarna. Hockeyunderhållning när den är som bäst !!!

Inga svenska klubbledare på studiebesök. Vad jag kunde förstå så fanns inte en enda svensk representant från någon svensk klubb på plats under detta J20 VM. Vi tycks inte ha förstått vidden av "fortbildning" kring detta jätteevenemang. Dags att vakna kära klubbar ! Ska vi gå framåt räcker det inte med att bara förbundsrepresentanter är på plats.
Klart som fan att klubbar i fortsättningen ska skicka 1-3 junior/seniorledare till JVM. Åka dit för att se matcherna, träningar, intervjuva coacher, träffa hockeyfolk, få en tankeväckare, ge en rapport till klubben hemma. Det är på så sätt man utvecklas. Det kan inte vara för mycket begärt att en klubb som omsätter cirka 150 miljoner avsätter 30´-40´tusen för studiebesök till ett JVM. Vill man utvecklas...? 

En hit för hockeyn. För 5-6 år sedan visste knappt svenska folket att J20 VM spelades. Det var nå´n enspaltare i media om att Sverige gått till kvartsfinal. Inte mera. Men de sista 5 åren har det hänt saker ! TV direktsänder och har uppemot en miljon tittare om Sverige når långt. För kvällspressen är detta den största sporthändelsen med svenska intressen (om nu inte Zlatan fått snuva...) mellan jul och den 5 januari. Super ! 

Gunnar Svensson

Den 2 november  -09

Förra veckans blog har rönt många kommentarer. Framförallt kring avsnittet om burskydd i svensk hockey.
Ev av de som hörde av sig var Björn Kinding. Sedan många år bosatt i Edmonton. Senast i Sverige coachade han Malmö Redhawks säsongen 04-05. Björn har även massor med erfarenhet i internationell hockey på både klubb och landslagsnivå. Bl. a. i Schweiz, Danmark och Japan.

I alla fall. Björn påminde mig om hans undersökning från 1990 som fick namnet "Transition Hockey". En studie som fick stor uppmärksamhet under 90-talet. Och som jag vill påstå står sig än idag. Den handlar om spelvändningar. Om hur ett anfall ska startas för att bli effektivt och målfarligt. Så låt oss kort "damma av" Björns undersökning.

Sammanfattning av studien
-Möjligheten att skapa en målchans reduceras med 90 % om puckens första spelriktning, efter puckens erövrande, är 
 bakåt. Så att starta med ett burskydd leder alltså nästan aldrig till ett mål.

-88 % av alla mål (5-5, 4-4) görs inom loppet av 10 sekunder efter puckens erövrande. Finns alltså ingen tid att spilla
 på burskydd.

-För att skapa en målchans efter puckens erövrande kan sammanfattas i den s. k. "tre-sekunders-regeln". Betyder att
 man måste spela pucken "rätt" under de tre första sekunderna efter puckens erövrande.

Burskydd kan ha ett syfte
Vi kan enligt studien även konstatera att burskydd kan vara bra - om det finns ett syfte ! T. ex. ett dåligt startat anfall leder ofta till puckförlust i mittzon och därmed en möjlighet för motståndarna att skapa en målchans. Det gäller alltså att veta vilka spelvändningar som kan leda till mål och vilka situationer som kan leda till puckförlust. Så ett rätt använt burskydd är inget alternativ för att göra mål, utan ett alternativ för att inte släppa in ett mål. För så länge det egna laget har pucken kan inte motståndarna göra mål.

Okey, håll med om att Björns studie leder till eftertanke.

Till sist
Detroit möter New York Rangers borta på 60-talet. Rangers leder stort i slutet av matchen. Detroits legendar Gordie Howe åker fram till domaren och säger.
-Jag tycker du är den näst bästa domaren i hela ligan.
Domaren sträcker på sig och ler åt berömmet. Varpå Gordie dräpande tillägger.
-Alla andra delar på första platsen.

Gunnar Svensson